Miljö iFokus

Miljö

Etiketter: våtmarkeumiljönyhetermiljömålmiljögifter
Läst 13 ggr
Pyttelite
0

Bly i hagelammunition – ett miljögift som inte hör hemma i naturen

Bly har länge varit en självklar del av jaktammunition. Men kunskapen om dess konsekvenser för miljö, djurliv och människors hälsa har förändrats. I dag finns det starka vetenskapliga skäl att ifrågasätta varför ett giftigt tungmetall fortfarande sprids i naturen när blyfria alternativ finns tillgängliga.

Bly är en giftig tungmetall som kan orsaka allvarliga skador på både människor och djur. Trots detta sprids stora mängder bly fortfarande genom jakt och skytte. Varje avlossat blyhagel innebär att metall lämnas kvar i naturen, där den kan finnas under mycket lång tid.

Problemet är särskilt tydligt i våtmarker, där fåglar riskerar att få i sig blyhagel när de söker föda. Men konsekvenserna stannar inte där. Bly kan också spridas vidare genom näringskedjan och påverka rovfåglar, asätare och andra djur.

Frågan är därför större än vilken ammunition som används vid jakt. Den handlar om vilket ansvar vi har för den natur vi brukar och förvaltar.

Fåglarna betalar ett högt pris

Vattenlevande fåglar som änder och gäss kan missta blyhagel för småsten och grus. Fåglarna använder småsten i muskelmagen för att mala sönder födan. När de i stället får i sig blyhagel kan metallen lösas upp och tas upp i kroppen.

Blyförgiftning kan orsaka skador på nervsystemet, försämrad rörelseförmåga, problem med matsmältningen och i allvarliga fall döden.

Även fåglar som inte själva äter hagel kan drabbas. Rovfåglar och asätare kan få i sig bly genom att äta skadade eller döda djur som innehåller blyfragment.

Det innebär att ett enda skott kan få konsekvenser långt utanför den plats där djuret fälls.

Forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ambio har sammanställt omfattande kunskap om hur bly från ammunition påverkar fåglar och andra vilda djur. Slutsatsen är att blyammunition utgör en betydande och förebyggbar källa till blyförgiftning i naturen.

Bly i viltkött – även en fråga om människors hälsa

Det finns ytterligare en aspekt som förtjänar större uppmärksamhet: vad händer med blyet när viltet blir mat?

När ett blyhagel träffar ett djur kan det fragmenteras. Små blypartiklar kan spridas i köttet och vara svåra att upptäcka med blotta ögat. Att avlägsna själva haglet eller skära bort synligt skadat kött innebär därför inte nödvändigtvis att alla blyrester försvinner.

Detta är särskilt relevant för människor som regelbundet äter viltkött.

Bly kan påverka människans nervsystem och är särskilt problematiskt för foster och små barn. Det finns ingen känd säker exponeringsnivå för bly när det gäller barns neurologiska utveckling.

I en vetenskaplig studie från 2022 analyserade forskare förekomsten av bly från ammunition i kött från europeiskt småvilt. Studien visade bland annat att länder med långtgående begränsningar av blyhagel hade lägre halter av ammunitionrelaterat bly i småviltkött.

Detta visar att frågan inte enbart handlar om naturvård. Den berör även livsmedelssäkerhet och folkhälsa.

Danmark visar att en förändring är möjlig

Danmark är ett intressant exempel i den europeiska diskussionen. Landet införde ett totalförbud mot blyhagel 1996.

Det danska beslutet visar att det är möjligt att genomföra en övergång till blyfri hagelammunition på nationell nivå.

Forskning som jämfört blyhalter i småviltkött i olika europeiska länder har också pekat på lägre halter i Danmark än i flera länder där blyhagel fortfarande används.

Det är ett viktigt underlag i diskussionen om huruvida dagens begränsningar är tillräckliga eller om ytterligare åtgärder behövs.

EU har tagit steg – men frågan är inte löst

EU införde 2023 ett förbud mot att avlossa blyhagel i eller inom 100 meter från våtmarker. Regleringen är ett viktigt steg för att minska risken för blyförgiftning hos vattenlevande fåglar.

Men förbudet omfattar inte all jakt och alla miljöer.

Bly kan därför fortsätta att spridas på andra jaktmarker och i andra delar av landskapet.

Om målet är att minska mängden bly som tillförs naturen räcker det inte nödvändigtvis att begränsa användningen till vissa områden. Även spridningen utanför våtmarkerna behöver tas på allvar.

Blyfria alternativ finns

Ett vanligt argument i diskussionen är att blyhagel har goda tekniska egenskaper och att alternativa material inte alltid fungerar på samma sätt.

Det är riktigt att olika hagelmaterial har olika egenskaper. Stålhagel, vismut och volfram har exempelvis olika densitet, pris och användningsområden.

Övergången kräver därför kunskap om ammunition, vapen och användningsområde. Alla vapen är inte godkända för alla typer av hagelammunition.

Men det är inte ett argument för att fortsätta sprida bly i naturen utan begränsningar. Det är snarare ett argument för att utveckla kunskap, förbättra tillgången till blyfria alternativ och underlätta en ansvarsfull omställning.

Jakt och naturvård behöver inte stå i motsats till varandra. En modern och långsiktigt hållbar jakt bör också ta hänsyn till de miljöeffekter som ammunitionen medför.

Ett ansvar för framtiden

Jakt har en lång tradition i Sverige och spelar en viktig roll i förvaltningen av viltstammar. Men traditioner behöver kunna utvecklas när ny kunskap visar att det finns bättre sätt att bedriva verksamheten.

Vi accepterar inte att giftiga ämnen sprids i naturen i onödan inom många andra samhällsområden. Det finns därför anledning att ställa samma fråga när det gäller ammunition.

Varför ska vi fortsätta tillföra bly till våra marker, våtmarker och ekosystem när det finns alternativ?

Att minska användningen av blyhagel handlar inte om att ifrågasätta jaktens existens eller jägares engagemang. Det handlar om att ta ansvar för konsekvenserna av de metoder vi använder.

Blyet försvinner inte när skottet har avlossats. Det blir kvar i naturen, kan tas upp av djur och i vissa fall hamna på våra tallrikar.

Kunskapen finns. Alternativen finns. Nu återstår frågan om hur snabbt vi är beredda att omsätta kunskapen i handling.

En jakt som värnar naturen måste också ta ansvar för det som lämnas kvar efter skottet.

Källor och faktaunderlag

Följande källor passar bra att ange efter artikeln eller använda som underlag för faktagranskning:

  1. BirdLife Sverige – Stoppa bly i hagelammunition.
  2. Naturvårdsverket – Blyhagel och våtmarker.
  3. Kemikalieinspektionen – Bly i ammunition.
  4. Livsmedelsverket – Bly i viltkött.
  5. Pain et al. (2019) – Effects of lead from ammunition on birds and other wildlife.
  6. Pain et al. (2022) – Bly i europeiskt småviltkött.
  7. Green & Pain (2019) – Risks to human health from ammunition-derived lead in Europe.

Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.