Plastföroreningar utgör ett växande hot mot fåglar världen över. Små plastbitar hamnar i fåglarnas matsmältningssystem när de misstas för föda, och i värsta fall kan plasten bidra till svält, inre skador och dödsfall. I Norge uppmärksammas problemet av engagerade personer som vill öka medvetenheten om hur plastavfall påverkar fågellivet.

Plast som hamnar i naturen försvinner inte snabbt. I stället bryts materialet gradvis ned till mindre fragment. Mikroplast är plastpartiklar som är mindre än fem millimeter. Dessa partiklar finns numera i många marina miljöer och kan komma in i näringskedjan när djur får i sig dem.

Fåglar kan svälja plast när de letar efter föda i havet eller på stränder. Plastbitarna kan likna fisk, kräftdjur eller andra födoämnen. När plasten väl hamnat i magen kan den ta upp plats som annars skulle fyllas av näringsrik föda. Större mängder kan dessutom orsaka fysiska skador och störa matsmältningen.

Plast kan skada fåglarnas inre organ

En studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances i mars 2025 undersökte unga kilstjärtade liror på Lord Howe Island, mellan Australien och Nya Zeeland.

Forskarna analyserade 745 proteiner för att undersöka hur plastintag påverkade fåglarnas kroppar. Resultaten visade förändringar som tydde på cellskador och störningar i flera organ, däribland magsäcken, levern och njurarna. Forskarna fann även proteinmönster som tydde på påverkan på hjärnan.

Ett särskilt oroande resultat var att fåglar kan ha inre skador utan att det nödvändigtvis syns på utsidan. Det innebär att fåglarnas utseende inte alltid ger en rättvis bild av deras hälsotillstånd.

Studien visar samband mellan hög plastbelastning och negativa hälsoeffekter. Resultaten innebär däremot inte att alla plastpartiklar orsakar samma skador eller att alla fågelarter påverkas på identiskt sätt.

Mikroplast har hittats hos norska sjöfåglar

Även i Norge har forskare undersökt hur fåglar exponeras för mikroplast. I en studie publicerad 2024 analyserades 36 avföringsprover från ungar av toppskarv på ön Sklinna i mellersta Norge.

Mikroplast hittades i 69,4 procent av proverna. Forskarna identifierade 32 mikroplastpartiklar bland 465 analyserade partiklar. Många av plastfragmenten var mycket små, mindre än 300 mikrometer.

Resultaten visar att mikroplast förekommer hos unga sjöfåglar även i norska kustmiljöer. Forskningen väcker också frågor om hur plast kan överföras till fågelungar genom den föda som föräldrarna hämtar.

Att plast hittas i avföringen innebär dock inte i sig att den har orsakat sjukdom eller död. För att fastställa sådana effekter behövs ytterligare undersökningar.

En enda fågel kan ha hundratals plastbitar i magen

På Lord Howe Island har forskare dokumenterat unga sjöfåglar med mycket stora mängder plast i magen. I en rapportering från maj 2025 beskrevs en fågel som hade 778 plastbitar i matsmältningssystemet.

Plasten bestod av olika slags föremål och fragment, bland annat delar från förpackningar och andra vardagsprodukter. Fåglarna får i sig materialet ute till havs, och hos vissa arter kan föräldrarna sedan mata ungarna med föda som innehåller plast.

Detta är särskilt problematiskt under fåglarnas uppväxt. Ungarna behöver tillräckligt med energi och näring för att växa och senare klara långa flyttningar. Om magen fylls av plast kan möjligheten att få i sig tillräckligt med näring försämras.

Exemplet visar hur omfattande plastföroreningarna kan bli för en enskild fågel. Det går däremot inte att dra slutsatsen att alla sjöfåglar får i sig lika stora mängder.

Även fiskelinor och annat plastavfall innebär risker

Det är inte bara plast som fåglar äter som utgör ett hot. Fiskelinor, nät och andra typer av plastavfall kan göra att fåglar fastnar och skadas. Sådant avfall kan begränsa deras rörelseförmåga, orsaka sår och i vissa fall leda till att de drunknar eller svälter.

Plastföroreningar kan därför påverka fåglar på flera olika sätt. Risken beror bland annat på plastens storlek och form, hur mycket material fågeln får i sig och vilken art det handlar om.

Förebyggande åtgärder kan göra skillnad

För att minska riskerna behöver mindre plast hamna i havet och på stränderna. Bättre avfallshantering, minskad användning av onödiga engångsprodukter och insamling av övergivna fiskeredskap är exempel på åtgärder som kan begränsa mängden plast i naturen.

Även lokala insatser spelar roll. Genom att plocka upp skräp på stränder och i naturområden kan människor minska mängden avfall som fåglar riskerar att få i sig eller fastna i. Arbetet behöver samtidigt utföras med hänsyn till fåglarnas häckning och andra djurs livsmiljöer.

Forskare fortsätter att undersöka hur mikroplast och större plastfragment påverkar fåglars hälsa, fortplantning och överlevnad. Mer kunskap behövs för att bedöma hur stora konsekvenserna blir för olika arter och vilka åtgärder som ger störst effekt.

NRK:s rapportering om oron för fåglar som skadas av små plastbitar sätter fokus på ett problem som sträcker sig långt utanför en enskild norsk kust. Plastföroreningarna är inte alltid synliga på avstånd, men de kan få allvarliga konsekvenser för de djur som lever i och av havet.

Källor:

NRK: https://www.nrk.no/vestfoldogtelemark/hundrevis-av-smabiter-dreper-fuglene_-na-slar-entusiaster-alarm-1.18013148

Science Advances: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11900854/

PubMed – studie om mikroplast hos toppskarvar: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39368150/

The Washington Post – plastföroreningar hos sjöfåglar: https://www.washingtonpost.com/climate-environment/2025/05/16/birds-crunch-plastic-pollution-lord-howe/