Kvicksilver – giftet som skulle rädda skördarna
Under 1900-talet behandlades utsäde med kvicksilver för att skydda grödor mot svamp och mögel. Metoden gav bättre skördar och sågs som ett modernt framsteg inom jordbruket. För många bönder betydde det större trygghet och mindre risk för missväxt.
Men kvicksilver visade sig vara mycket farligt. Fåglar som åt det behandlade utsädet dog och människor kunde drabbas av svåra förgiftningar. Ämnet påverkade nervsystemet och kunde ge allvarliga hälsoproblem.
Forskare upptäckte också att kvicksilver spreds vidare i naturen. I sjöar och hav samlades det i fiskar och andra djur. Ju högre upp i näringskedjan ett djur befann sig, desto större blev mängden kvicksilver i kroppen.
När riskerna blev tydliga förbjöds kvicksilverbetning i många länder. Händelsen blev en viktig påminnelse om att lösningar som först verkar effektiva också kan få stora konsekvenser för miljö och hälsa.
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.
Inventering Kvarnar och gårdar med kvicksilverbetning - 2005
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.
Panogen är ett oljebaserat medel som använts för betning av utsäde. Det togs fram 1938 av det svenska företaget Casco.
Läs mer här:
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.