Jag har varit rädd för kärnkraft i flera decennier. Mina barn fick mig att ändra åsikt. Det är ju deras framtid.
Men…. nu har ju ett nytt orosmoment dykt upp.
Och det är att kunna kyla ner reaktorerna i en allt varmare värld. Hur skall det gå till?

#1: Ja jag har också blivit mer för kärnkraft ju mer jag lärt mig.

Varmare vatten för kylning verkar kunna bli ett problem för gamla reaktorer. Helt sant. Frankrike verkar ha minskat produktionen pga av varmare vatten.

Jag fick dock intrycket av att säkerhetsmarginalerna är enorma, så det har aldrig varit något riktig risk för härdsmälta. Man bara vill vara otroligt mycket på den säkra sidan.

Nya varianter har dock en helt annat typ av kylning, så fissionen avtar istället för att öka om något går fel. Dock finns det fortfarande väldigt få verk i drift av denna nya modell.

Det som nyligen togs i drift i Finland är ett exempel.

Dessa nya varianter ger inte restprodukter som kan användas för kärnvapen. Och restavfall är inte radioaktivt i närheten av samma tid som för gamla verken.

Finns också varianter som använder gammalt kärnbränsle som bränsle, vilket ju skulle vara väldigt praktiskt med tanke på diskussion om slutförvar.

Och så vill man självklart inte ha kärnkraft där risken för kraftiga jordbävningar eller tsunamis är stor. Märkligt att man byggde vid Fokusima t ex.

Vid tiden för kärnkraftsomröstningen läste jag Eugen Semitjovs böcker. I en av dem hade han ett - i mitt tycke - bra förslag på hanteringen av kärnkraftsbränslet; packa in det i en rymdraket och skicka i väg den rakt in i solen. Där hade det tagits omhand effektivt och inte det minsta farligt.

Om det är praktiskt genomförbart vet jag inte, men det kunde ju vara värt en utredning. Bättre det än att lägga pengar på att försöka hitta ett språk som kan läsas om 100.000 år.

#3: Det kostar ca 20 000 USD / kilo att skicka ut något i omlopp runt jorden. Att skicka ut i yttre rymden på väg mot solen skulle kräva ännu större raketer i stil med Saturn 5 eller kommande Starship som SpaceX bygger.

2019 hade vi producerat 90 000 miljoner kilo avfall.

Falcon Heavy som idag har bäst prestanda kan skicka ut 16 ton per uppskjutning. Det skulle bli 5625 uppskjutningar.

Om jag inte räknar helt fel skulle kostnaden då bli 180 trillioner dollar. Lägg då till risken om en raket exploderar vid uppskjutning och det radioaktiva materialet sprids 1000 meter upp i luften.

Hela världen lägger ca 2 trillioner på militär, 8 trillioner på sjukvård.

Så, personligen, tror jag kanske att man kan avfärda den idéen utan djupare utredningar. Då har man nog mer nytta av bränslet i framtida typer av kärnkraftverk, som redan är designade, men endast byggda i labbskala, ej produktion.

#4: Det fanns nog inte lika mycket avfall när Semitjov skrev sitt förslag på 1970-talet.

#5: Sant, men det var ännu dyrare att få saker ut ur jordens omloppsbana. Idag har det blivit "billigare" tack vare att SpaceX kan återanvända sina booster-raketer.

På 70-talet var det enbart raketer i klass med Saturn 5 som klarade det.

Och på 70-talet fanns heller inte möjligheten att återanvända detta använda bränsle som nytt bränsle i nya typer av reaktorer. Den möjligheten har dykt upp först senaste 10 åren, men då det är så dyrt med nya kärnkraftverk och tillstånden är krångliga går det långsamt.

Om jag inte blandar ihop olika tekniker, så backade Bill Gates ett sådant projekt i Kina, men Trump-administrationen förbjöd det som en del av handelskriget med Kina.

Vore ju fantastiskt om det kunde komma igång, då vi skulle ha massor av bränsle redo, vi skulle minska problem med slutförvaring, minimera risk för härdsmältor, ingen risk att restprodukter kan bli kärnvapen och få planerbar energi utan ökade co2-utsläpp.

Nackdelen är att ny teknik alltid är dyr innan det blir tillräckligt vanligt. Det kräver i princip att stater är med och finansierar för att någon ska våga.

Det där med mindre kärnkraftverk för hushållsbruk, har det kommit någon vart?

#7: Nej, men det görs en del framsteg på mindre kärnkraftverk för en stad eller samhälle. Målet är att dom kan serietillverkas i fabrik och sedan placeras ut där dom behövs.