Miljö iFokus

Miljö

Etiketter: vatten04-klimatnationella-planen
Läst 20 ggr
Pyttelite
0

När vattenkraften ska omprövas – Hednäs visar på den svåra balansgången

Den nationella planen för omprövning av vattenkraften är tänkt att förena två samhällsintressen som ibland står mot varandra: bättre vattenmiljö och en trygg elförsörjning. När äldre vattenkraftverk nu får sina miljövillkor prövade blir konflikten konkret. Hednäs kraftverk i Åbyälven är ett tydligt exempel.

Skellefteå Kraft har ansökt om att få riva Hednäs kraftverk och återkalla det tidigare tillståndet för kraftproduktion. Mark- och miljödomstolen har nu beslutat att tillståndet ska återkallas och att kraftverket ska rivas inom fem år. Området ska därefter återställas och åtgärder ska genomföras för att förbättra vattenmiljön.

På ytan kan detta framstå som ett enkelt miljöärende. Ett kraftverk försvinner och en älv får större möjlighet att återgå till ett mer naturligt tillstånd. Men Hednäs aktualiserar en betydligt större fråga: hur ska Sverige väga miljönyttan av att förändra eller avveckla vattenkraft mot vattenkraftens betydelse för energisystemet?

En plan med två mål

Den nationella planen för omprövning av vattenkraften, NAP, infördes för att vattenkraftens äldre tillstånd successivt ska få moderna miljövillkor. Målet är bland annat att förbättra vattenmiljöerna och uppfylla krav enligt EU:s vattenlagstiftning.

Samtidigt har Sverige ett stort behov av vattenkraftens olika funktioner i elsystemet. Vattenkraften producerar inte bara el utan kan också bidra till balansering av elsystemet, frekvenshållning, reglering och andra systemtjänster.

Det är därför missvisande att enbart fråga hur många kilowattimmar ett kraftverk producerar.

Ett kraftverk kan ha betydelse för elsystemet även genom sin förmåga att snabbt förändra produktionen. Den egenskapen blir särskilt intressant i ett elsystem med större mängder väderberoende vind- och solkraft.

Det innebär att en omprövning måste handla om mer än årsproduktionen.

Hednäs – ett litet kraftverk med en större principiell betydelse

Hednäs kraftverk producerar enligt Skellefteå Kraft omkring 9 GWh under ett normalår. Det är en liten mängd i förhållande till Sveriges totala elproduktion.

Skellefteå Kraft har samtidigt bedömt att kraftverket har begränsad betydelse för den lokala och regionala elförsörjningen. Företaget har därför själv valt att ansöka om utrivning i stället för att fortsätta driva anläggningen och genomföra de ytterligare miljöåtgärder som skulle krävas.

Det är en viktig omständighet.

Hednäs är alltså inte ett fall där staten ensidigt har beslutat att ett stort och centralt kraftverk ska försvinna. Verksamhetsutövaren har själv bedömt att fortsatt drift inte är motiverad i förhållande till de kostnader och åtgärder som krävs.

Men fallet väcker ändå en större fråga.

Om ett kraftverk i taget bedöms ha begränsad betydelse – vad blir konsekvensen om samma resonemang används på många håll i landet?

Årsproduktionen är inte hela bilden

Det är lätt att göra frågan enkel genom att säga att Hednäs bara producerar omkring 9 GWh och därför har liten betydelse.

Men vattenkraftens betydelse kan inte enbart mätas i producerad energi.

Svenska kraftnät beskriver vattenkraften som viktig för flera funktioner i elsystemet. Det handlar bland annat om balansering och frekvensreglering. Hur stor betydelse ett enskilt kraftverk har för dessa funktioner varierar däremot kraftigt.

Det gör att en nationell politik som behandlar alla vattenkraftverk på ungefär samma sätt riskerar att missa viktiga skillnader.

Ett litet kraftverk utan regleringsmagasin är inte samma sak som ett stort kraftverk med möjlighet att snabbt ändra produktionen och med betydelse för ett större geografiskt område.

Hednäs kan därför vara ett rimligt exempel på ett kraftverk där avveckling får begränsad påverkan på elsystemet. Men det säger inte automatiskt något om vad som är lämpligt för andra vattenkraftverk.

Den svåra frågan är summan av alla beslut

Här finns en av de viktigaste frågorna kring den nationella planen.

Varje enskilt beslut kan framstå som begränsat. Men elsystemet består av summan av alla produktionsanläggningar.

Om ett mindre kraftverk försvinner är effekten sannolikt begränsad. Om många mindre kraftverk försvinner kan den samlade effekten däremot bli större än vad varje enskild prövning visar.

Det är därför viktigt att bedöma både den lokala och den nationella konsekvensen.

Svenska kraftnät och Energimyndigheten har också under senare tid arbetat med att tydligare beskriva vattenkraftens olika nyttor och hur de ska vägas in i den fortsatta planeringen.

Det visar att frågan om vattenkraftens betydelse inte kan reduceras till en enkel jämförelse mellan kilowattimmar och miljöåtgärder.

Miljövinsten är samtidigt konkret

På miljösidan finns en tydlig potential i Hednäs.

En damm och ett kraftverk kan utgöra ett vandringshinder för fisk. Genom att ta bort anläggningen kan vandringsmöjligheterna förbättras och tidigare strömvattenmiljöer återskapas.

För arter som lax och öring kan möjligheten att vandra upp genom vattensystemet vara betydelsefull.

Det finns därför en konkret miljönytta som inte bör underskattas.

Men även här måste helheten beaktas.

Det är inte tillräckligt att fråga vad som händer precis vid Hednäs. Man behöver också se till hela Åbyälvens vattenmiljö och fråga hur stor den faktiska ekologiska nyttan blir när andra vandringshinder och andra miljöproblem i vattensystemet vägs in.

Det är en av anledningarna till att vattenförvaltningen arbetar utifrån avrinningsområden och inte enbart enskilda dammar.

Miljö mot miljö

Ytterligare en aspekt blir tydlig i Hednäs: miljöfrågan är inte entydig.

Rivningen kan gynna fisk och vattenmiljö. Samtidigt påverkar ett stort anläggningsarbete mark, vatten och omgivande verksamheter under själva rivningsperioden.

Rennäringen är ett exempel. Mark- och miljödomstolen har ställt villkor för att rivningen ska genomföras med hänsyn till rennäringen och Västra Kikkejaure samebys intressen.

Det illustrerar att en åtgärd som ger en miljöförbättring på ett område samtidigt kan påverka andra intressen.

Därför bör begreppet "miljönytta" användas med viss försiktighet. Frågan är alltid vilken miljönytta som uppnås, var den uppstår och vilka andra konsekvenser åtgärden får.

Vad händer med investeringarna?

Den nationella planen väcker också en ekonomisk fråga för vattenkraftföretagen.

Många svenska vattenkraftverk är gamla. Om kraven på miljöanpassning innebär stora investeringar kan ägaren behöva välja mellan att investera i anläggningen eller avveckla den.

Hednäs visar att det senare alternativet ibland kan bli aktuellt.

Det kan vara rationellt för ett enskilt företag. Men från ett samhällsperspektiv behöver man samtidigt fråga vad som händer med den samlade vattenkraftskapaciteten.

Det finns också en långsiktig investeringsfråga.

Om osäkerheten kring framtida miljövillkor blir stor kan det påverka viljan att investera i äldre vattenkraftverk. Omvänt kan tydliga och långsiktiga villkor göra det lättare för kraftföretagen att avgöra vilka anläggningar som är värda att modernisera.

Hednäs är därför inte ett argument för eller emot vattenkraft

Det vore för enkelt att använda Hednäs som bevis för att vattenkraft ska avvecklas eller att miljökraven är felaktiga.

Fallet visar snarare varför den nationella planen är komplicerad.

Hednäs är ett relativt litet kraftverk. Skellefteå Kraft bedömer att dess betydelse för den lokala och regionala elförsörjningen är begränsad. Samtidigt finns en konkret möjlighet att förbättra vattenmiljön genom att ta bort vandringshindret.

Förutsättningarna kan vara helt annorlunda vid ett större kraftverk med stor reglerförmåga.

Den viktiga frågan är därför inte om Sverige ska ha vattenkraft eller god vattenmiljö. Sverige behöver förhålla sig till båda.

Den viktiga frågan är hur avvägningen ska göras från fall till fall och hur den samlade effekten av tusentals beslut ska bedömas.

Den stora frågan framåt

Hednäs illustrerar på ett tydligt sätt den balansgång som den nationella planen försöker hantera.

Å ena sidan finns gamla vattenkraftsanläggningar som kan ha stor påverkan på vattenmiljöerna. Å andra sidan har vattenkraften funktioner i ett elsystem som samtidigt står inför stora förändringar.

När mer vind- och solkraft byggs ut ökar betydelsen av ett elsystem som kan hantera variationer i produktionen. Då blir frågan om vattenkraftens reglerförmåga viktigare.

Samtidigt kvarstår kraven på att svenska vatten ska nå bättre ekologisk status och att vandringshinder ska åtgärdas.

Det gör att den verkliga utmaningen med den nationella planen inte är att välja mellan miljö och energi.

Utmaningen är att hitta en modell där miljöåtgärderna riktas dit de ger störst ekologisk nytta samtidigt som vattenkraftens viktigaste funktioner i elsystemet bevaras.

Hednäs kan i det sammanhanget ses som ett konkret exempel på en situation där en avvägning har landat i utrivning. Den fortsatta frågan är hur samma avvägning ska göras för alla andra vattenkraftverk – och hur Sverige säkerställer att summan av de enskilda besluten är förenlig både med miljömålen och med behovet av ett robust elsystem.

Referenser

Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.

Moderna miljövillkor - Nationella planen
Regeringen antog i juni 2020 Nationell plan för omprövning av vattenkraft. Ansökningarna om moderna miljövillkor ska ges in till mark- och miljödomstolarna under cirka 20 års tid med början år 2022. Domstolarna har till uppgift att pröva dessa ansökningar.
Vixxen
0
#1

Många olika aspekter att väga för och emot.
Vem vinner eller förlorar på det i längden?