Skogens verkliga värde
Skog, är väl bara en massa träd?
Låt oss börja med urskog.
Urskog är en av de artrikaste biotops-typerna vi har, oavsett om det är urskog kring ekvatorn eller urskog här uppe i norr.
Urskogen magasinerar och binder vatten, producerar syre, samt är pga sin artrikedom en viktig genbanks-källa
Vad den däremot inte gör, är att ta upp co2. Urskogen är nämligen mättat. Den producerar ungefär lika mycket co2 som den tar upp.
Sedan är interaktionen mellan arterna i urskogen specialiserade sedan lång tid, och därmed känsliga för förändringar. Plus det faktum (när det gäller regnskogen i Sydamerika) att näringsämnen och humus inte anrikats i jorden så att om man avlägsnar träden så återstår inget annat än ett tunt lager av odlingsbar jord, som redan efter ett fåtal år är förbrukad.
Sedan har vi odlad skog, dvs den typ vi till allra största delen har i Sverige.
Ofta monokultur, dvs gran eller tall dominerar. Betydligt artfattigare än den ursprungliga urskogen.
Men bidrar till landets välstånd på ett oersättligt vis. Skogen är Sveriges största och viktigaste exportinkomst, om man ser till nettovärdet.
Den binder och magasinerar vatten. Och vad som är viktigt, till skillnad från urskogen tar den upp stora mängder co2,,upp till 5 ton per Ha och år.
Förklaringen är enkel. Träden befinner sig hela tiden i ett tillväxtstadium. När tillväxten stagnerar avverkar man träden och planterar nya co2 hungriga plantor
Virket (som binder co2) används till snickerier, byggnation och papper. Även till bioenergi. Där virket förbränts så återgår co2 till luften, som då tas upp av nästa generation träd.
" Urskogarna innehåller arter som inte får livsrum i produktionsskogar, varför urskogarna också fungerar som ett slags genbank. De är betydelsefulla för bibehållandet av artmångfalden bland både växter och djur." https://www.skogen.se/glossary/urskog " Tidigare har man antagit att ung skog tar upp mer koldioxid än gammal skog och därför kan länderna som undertecknat Kyotoprotokollet genom nyplanteringar skriva ner sina koldioxidutsläpp och på så sätt lättare nå sina mål. Men CarboEuropes mätningar av koldioxodhalter över hela Europa visar att gammal skog i själva verket binder mer än ung skog, och att det därför vore bättre om de internationella växthusavtalen hade med åtgärder för att bevara befintliga skogar." https://www.atl.nu/skog/ny-skog-fungerar-inte-som-kolsanka/
#1 man kan ju inte låta bli att dra på munnen åt ATL;s artikel.
För den som tänker efter lite är det självklart att nyplanterad skog binder mindre kol än gammal vuxen skog.
Sedan är det lika självklart, att när nyplanteringen går över till ung skog så tar den upp mer co2 än den vuxna skogen som stagnerat i tillväxt.
Jag har redan tidigare påpekat just detta faktum… Det är tillväxten som binder co2 och omvandlar den till kol i träfibrerna.
Genom att vi använder trä till byggnation istället för stål o betong så förhindras stora co2 utsläpp. Och virket som används binder co2 lika effektivt som levande utvuxna träd.
Och genom att vi på det viset binder co2 i våra byggnader och möbler ger vi plats på skogsmark för nästa generations träd , för nästa generations co2 upptag.
De få urskogar vi har bör naturligtvis bevaras…på samhällets bekostnad.
https://www.dn.se/asikt/ung-skog-binder-mer-koldioxid-an-gammal/
Senaste numret av tidskriften Sans tar upp en studie som nämner just storskalig plantering av skog som en möjlighet att minska koldioxidhalten i atmosfären.
Man talar om att nyetablera skog på marker som idag inte är skog-bärande.
En fördel sett ur erosions och klimatsynpunkt. Förutom det att man binder co2.
För svensk del så handlar det väl mer om att leta efter högproduktiva sorter och arter som kan anpassas till ett ändrat klimat och hårdare insektsangrepp och eller betningsskador.
Urskogen binder inte upp vidare mycket nytt kol, dock så är det redan en hel del bundet till den befintliga skogen.
//Olle
Sajtvärd för svensknatur.ifokus, miljö.ifokus och studier.ifokus
#5
nja nu måste jag göra dig besviken. När skogen når en viss ålder inträder ngt som brukar beskrivas som negativ tillväxt. Dvs den ruttnar fortare än den växer.
Så länge träden lever tar de upp co2. Men samtidigt så kan ett levande träd börja ruttna (svampangrepp, insektsangrepp förorsakar röta) och då frigörs co2
Urskogens roll är att bevara en artrikedom.
Den produktiva skogens är just att producera skog. När den uppnått antingen avverkningsmogen ålder eller hamnat i det stadium jag kallar negativ tillväxt ska den ner och bytas ut mot en ny generation träd.
#2 Tyvärr är den artikeln gammal, så det måste finnas nyare artiklar. Varför skulle de annars ta upp det som en nyhet på radio, nu?
#7 Det handlar ju bara om biologi och förnuft
. Gammal skog har bundit mer co2 än ungskog. Vilket enkelt kan konstaterats om man kollar upp virkesförrådet per Ha.
Lika naturligt är det att ungskog binder mer co2 än gammal skog eftersom tillväxten dvs ökningen av virke per Ha är större under ett år..
Samtidigt så börjar ju den gamla skogen att dö (ett helt naturligt förlopp) vilket innebär att co2 frigörs ut i kretsloppet.
Gammal skog släpper ut ungefär lika mycket co2 som den tar upp.
Därför, om man vill använda skogen som co2-depå så måste man avverka virket och använda det i byggnader och möbler.. Då fördröjs förruttnelsen i upp mot ngr hundra år istället. Till det kommer att man då nyplanterar skog, som efter 15, 20 år börjar bidra genom att ta upp stora mängder co2 då de unga friska träden växer
En idé skulle kunna vara att minska utsläppen av co2. Då skulle "städbehovet" minska drastiskt. Undra hur mycket co2 den Brazilianska skogsskövlingen och efterföljande, odlingsförberedande skogsbränder har spytt ut…
#9 Djungel som stått orörd är nog rätt co2 neutral egentligen, Den släpper ut lika mycket som den tar upp.
Människor i behov av mat o arbete tänker och handlar kortsiktigt. Så har människa alltid agerat. Brasilien ser inkomstmöjligheter i o m exploateringen av sin urskog. Därför agerar man på exakt samma vis som vi har gjort i Sverige. De exploaterar sin a resurser.. Därför har jag förståelse för hur man agerar. Att då som västland (Sverige) fästa Brasilien vid skampålen är hyckleri. Hur många % av den svenska skogsmarken har vi bibehållit som urskog och hur många % av Brasiliens skogsmark är urskog.? Om den Brasilianska urskogen är så viktig för oss i väst, låt oss då finna alternativa och attraktiva lösningar ur Brasiliansk synvinkel….så kan skogen stå kvar.
Att vi som samhälle måste minska våra utsläpp står väl klart. Och därför vore en maxnivå per Ha önskvärd, en nivå som beslutas internationellt och efterlevs. Idag är Kina den enskillt största förorenaren. Men samtidigt så köper USA och Europa stora mängder varor från dem. Billigt. Sveriges andel är, bildligt talat, en fis i rymden. Både vad det gäller konsumtion och utsläpp.