Som det säg i länken ovan, så har debatten om avloppsslam pågått i decennier.

När jag var aktiv bonde, senast 5 år sedan och under decenier tidigare, tog inte Lantmännen emot spannmål från åkrar gödslade med slam.

Bl a Stockholm hävdade, vill jag minnas, när deras nya (för säkert 20 år sedan) reningsverk togs i bruk, att slamet var fritt från kemikalier, tungmetaller och gifter. Det hade förvisso minskat, men det fanns påvisbara mängder.

Lantbruket har, eller hade i alla fall, redan vissa problem med anrikning av någon tungmetall (vilken? Minnet sviker just nu) från vissa handelsgödselmedel.

//Tom

Att lägga avloppsslammet på åkrar är, enligt mig, det bästa man kan göra med. Men sen har vi ju problemet med anrikning av tungmetaller, men det verkade ju inte som om det skulle vara ett problem överallt.

Om man inte ska lägga det på åkrar då kommer frågan: Var ska vi göra av det? I Sverige är det förbjudet att lägga organiskt material på deponi och avloppsslam är organiskt material.

En fråga: utvinner man biogas ur slammet först och sen gödslar, eller kommer slammet direkt från reningsverket och används i sin helhet?

Lantbruket har i princip aldrig varit emot att ta emot avloppsslamm.

Men vilken lantbrukare vågar ta risken att ta emot avloppsslamm, och sedan riskera att stå där med förgiftad, obrukbar mark. Växterna är nämligen experter på att ta upp metallerna, som sen för vidare i ekosystemet (till oss!).

//Tom

#3 I Linköping (där vi har produktion av biogas) kommer en stor del av slammet som används från just biogastillverkning.

#4 Oftast används slam till att gödsla energiskogsodlingar (och andra odlingar som inte ska användas till föda)