04. Klimat

Är idisslare verkligen klimatbovar?

2015-12-20 13:58 #0 av: ManU77

Idisslare har under senare tid mer och mer utmålats som riktiga klimatbovar. Ett av de argumenten man använder är just att dessa, som en effekt av idisslandet och nedbrytandet av växtmaterial i vommen, släpper ut en del metan i form av rapar och pruttar.  Metan är en mycket mer potent klimatgas än koldioxid, vilket gör ämnet mer laddat i vissa sammanhang.

Jag har en del tankar och funderingar kring detta om idisslare som klimatbovar.

För det första har världen tidigare haft betydligt större hjordar av idisslare världen över än vi har idag. Vi får väl anta att de rapade och pruttade även då. Trots det var metangasutsläpp inget problem alls på den tiden. Hur kan det komma sig?

För det andra produceras precis lika mycket metan om gräset inte betas, utan får stå kvar på markerna och dö. Gräset dör nämligen tillslut om det inte betas. Nedbrytandet av dött gräs producerar lika mycket metan som om det hade brutits ner i vommen på en idisslare (t ex en ko, som ofta får stå som symbol för idisslarnas klimatterror och som jag kommer använda som exempel). Det är samma process som sker. Bakterier och andra mikroorganismer i kossans vom bryter ner materialet och en biprodukt av detta är metangas. Samma typ av bakteriell nedbrytning sker om gräset istället dör och bryts ner av mikroorganismerna i marken där gräset står. Metangasproduktion är med andra ord inget problem alls. Det är en helt naturlig cyklisk process som alltid varit igång. Problem uppstår däremot om metangasen inte kan brytas ner igen tillräckligt snabbt. Här kommer metanätande mikroorganismer in i bilden. Jag misstänker att vi människor, genom det sätt vi utarmat jordarna och förstört levnadsvillkoren för många mikroorganismer, sett till att minska effekten av dessa metanätande mikroorganismer och därigenom blir metangaserna kvar i atmosfären för länge... men det är bara mina tankar och alls inget jag kan bevisa på något sätt.

Om nu utarmade jordar, med mindre mängd mikroorganismer, leder till att metangas blir kvar i atmosfären för länge, hur kan vi då restaurera dessa utarmade jordar och återställa det mikroliv vi tagit död på? Det pratas ju mycket om "sustainability", dvs hållbarhet. Men att behålla en degraderad värld kanske inte är vad vi vill göra. Vi kanske ska prata om att restaurera det vi förstört. Så... hur gör man?

På en gång kan vi i alla fall vara överens, misstänker jag, om vad man INTE ska göra. Vi vet att skövling av marker för att förbereda dem för odling inte är hållbart alls, och verkligen inte restaurerande. Skövling för odling gör markerna mer sårbara för ytterligare utarmning. Odling innebär också ofta plöjning (vilket släpper ut massor med koldioxid som lagrats i markerna, förutom att det sker med fordon drivna med fossila bränslen), sådd (återigen ofta med hjälp av fossila bränslen), och skörd (igen med dessa fordon). Däremellan behandlas markerna ofta med giftiga ämnen som t ex insektsmedel och ogräsmedel. Efter en tid är näringen slut i markerna och gödsling blir nödvändig. Kemisk gödsling, som används över stora delar av världen idag, baseras på fossila bränslen. Dessutom fungerar det lite som en drog. Markerna behöver större och större doser av kemiskt gödsel för att bibehålla sin produktion. Dessa kemiska bekämpningsmedel och konstgjord gödsling förorenar marker, luft och vatten. När inte ens gödsling fungerar överges markerna och man skövlar ett nytt område att odla på. Jorden utarmas på detta sätt och lagret med matjord minskar hela tiden. Skövling, plöjning, kemiska bekämpningsmedel och konstgjort gödsel skadar dessutom det liv, mikroorganismer inkluderat, som lever på och i dessa marker. Man skapar en biologisk enfald, en öken där inget vill leva och växa annat än det människan bestämt ska få finnas där. Inte hållbart på något sätt.

 Den delen av köttindustrin som är beroende av de odlingsmetoder jag beskrivit ovan är såklart heller inget att satsa på för framtiden. De problem som denna typ av djurhållning skapar är omfattande och allvarliga, men jag tänker inte gå in i detalj på det just nu. Det finns lyckligtvis andra sätt att hålla djur på som är bättre för både djuren och klimatet, och som dessutom kan ge oss hopp om att föda en växande global befolkning.

Det faktum att bara ca 20 % av landmassan på jorden ens är lämplig för odling av mänsklig föda gör också vegetabilier som huvudföda till en icke hållbar åtgärd för att lösa matproblematiken till en växande global befolkning. En betydligt större del av landmassan kan det däremot växa gräs på. Vi människor kan inte äta gräs, men det kan djur och vi kan äta djuren.

Något av det mest effektiva sätt som vi människor känner till för att dra ner koldioxid från atmosfären ner i markerna, binda kol i jorden och bygga matjordar, är genom väl fungerande gräsmarker. Processen kallas fotosyntes och även om många, om inte alla, hört talas om den tror jag inte det är så oerhört många som tänkt till och förstår hur vacker och mirakulös denna process verkligen är... och hur den kan bli lösningen för mänskligheten, både klimatmässigt och matmässigt.

För att hålla dessa gräsmarker levande och välmående behöver gräset betas, annars dör det som jag sagt tidigare. Men det räcker inte med att bara släppa en massa kossor på en plätt gräs och tro att det ska lösa alla problem. Man måste se till att betet sker på rätt sätt. Det gör man genom att hålla rätt mycket djur på liten yta under kort tid. Detta minskar risken för överbetning och ger dessutom rejält med nedtrampat organiskt material och dynga som föda till de mikroorganismer som lever i jorden och som vi är så beroende av. Markerna hålls på detta sätt bördiga genom den naturliga gödslingen, gräset mår prima och kan göra sitt jobb med att samla solljus och göra energi av det, samt dra ner koldioxid från atmosfären och lagra det i marken, och ny matjord byggs. Här frodas biologisk mångfald. Djur, insekter, mikroorganismer och växter lever tillsammans i en vacker symbios. Detta är inte bara hållbart, utan rent av restaurerande. Kossan är med andra ord inte problemet utan snarare lösningen. Skillnaden är sättet vi behandlar henne på.

Anmäl
2015-12-22 05:33 #1 av: VildaVittra

Folk vill i regel ha enkla lösningar på komplexa problem, därav har kon utsetts till syndabock trots att den med största sannolikhet är oskyldig. 

Du får gärna posta detta på hållbar livsstil också, så fler kan tänka till. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2017-05-17 00:20 #2 av: lordgortor

Människan är klimatboven, den enda tänkbara. Framförallt vi som är födda på 1900-talet.

Anmäl
2017-06-20 10:18 #3 av: landsbygdsbo

För att svara TS

Idisslare som fås att bli högpresterande med hjälp av kraftfoder och ensilage blir naturligtvis en miljöbelastning.

Men genom att producera kött på naturbeten och med en djurhållning som främjar djurens naturliga instinkter  (ex amko besättningar) så minimerar man utsläppen och maximerar en god djurhållning.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.