04. Klimat

Metan ursäkt för koldioxid utsläppen

2013-12-17 00:11 #0 av: KallaMigMimmi

 Ikväll har jag läst mycket om den animaliska matens påverkan på miljön. Och  planerar inför vegan kost.. Men jag har också läst en artikel som stärker mina misstankar och förståelse! Hela artike

Utdrag;  -Lena Höglund-Isaksson är orolig för att metanet kan användas som en ursäkt för att komma undan koldioxiden!

– Det blev enklare att tala om metan och säja att det mesta beror på jordbruket. Att hålla nere koldioxiden genom att minska användningen av fossila bränslen är mer obekvämt att sälja.

Metangas finns i alla fossila bränslekällor, Gasen kan tas till vara, ventileras ut eller facklas (brännas upp). 

Det finns bra och ganska billig teknik för att ta hand om fossila metanutsläpp, Men det krävs internationella överenskommelser för att den ska börja användas. Före klimatmötet i Köpenhamn 2009 pågick flera projekt i bland annat kinesiska kolgruvor. Men när mötet blev ett misslyckande försvann marknaden för de företag som tillverkar tekniken. 


Jag tycker hon har rätt i det hon säjer. vad tycker ni? Det finns metoder och teknik för både metan och koldioxid! Varför används dom inte!?:(


Anmäl
2015-12-20 13:49 #1 av: ManU77


Anmäl
2016-01-05 15:53 #2 av: Huygens

Vet inte om metan är så bra. Dom har en stor metanläcka i USA. Företaget släpper ut lika mycket metan som hela Danmark.

Anmäl
2016-01-07 18:21 #3 av: Huygens

Metanutsläppet är så allvarligt att det nu räknas som delstatsnödläge.

Anmäl
2016-01-09 02:07 #4 av: tarantass

Jag menar att man måste hålla koll på alla utsläpp. Skit är skit var den än kommer ifrån. Men för att göra det måste man ta hänsyn till vilka som kan påverka situationen mest och vilka som sitter trångt till redan som det är.

Det vill säga storföretag och rika stater kan och ska göra mer än småföretag och fattiga stater, industriföretag mer än jordbrukare, bilister i staden (där det finns bra kollektivtrafik) mer än bilister på landet (där det finns dålig eller ingen), folk som äter en massa kött av slentrian mer än folk som äter mindre kött eller måste äta kött för att deras kroppar inte fungerar ordentligt annars, och så vidare.

Samtidigt har de första grupperna (storföretag och rika stater osv.) i regel mycket mer makt att fly sitt ansvar och lämpa över hela bördan på de senare grupperna, som redan kan göra mindre och också har mindre makt att bli förebilder.

Alltså måste vi gräsrötter se till att de stora och rika inte missbrukar sin storlek och rikedom tills det är slut med oss allihop. Gå på dem i första hand.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-01-09 09:42 #5 av: ManU77

Ris från bevattnade risfält är en enorm källa till metangas. Att sluta äta ris, eller i alla fall begränsa den konsumtionen ordentligt borde vara en åtgärd man kan ta.

Kött från gräsbetande djur bidrar inte till ökningen av klimatgaser i atmosfären, varken i form av metan eller koldioxid.

Anmäl
2016-01-10 15:27 #6 av: Gen

#5

Varför skulle inte kött från gräsbetande djur bidra till ökningen av klimatgaser? 

Idisslande djur står för 32% av metanutsläppen + gödselhantering som står för 7%, ris står för 11% (http://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev-environ-020411-130608). 

Anmäl
2016-01-11 11:33 #7 av: ManU77

#6 Därför att det betande djuret stimulerar markernas fotosyntes, vilket drar klimatgaser, främst koldioxid, från atmosfären och lagrar det i jorden igen.

De siffror som redovisas är alltid endast utsläpp. Ingen hänsyn tas till huruvida de gräsbetande djuren faktiskt stimulerar just denna lagring av koldioxid igen. Jämförelsen blir således fullkomligt orättvis. Om så idisslarna stod för 90 % av alla utsläpp hade de inte varit problemet, då de som sagt stimulerar till inlagring av mer än de släpper ut.

Konstgödsel baseras på fossila bränslen, vilket såklart transportsektorn också gör. De klimatgaser som uppstår pga just fossila bränslen är det stora problemet i klimatfrågan, då de på inget som helst sätt verkar för en återinlagring i markerna igen.

På satellitbilder kan man se moln av metangas just över bevattnade risfält i Asien. Detta passar dessutom perfekt in i logiken då undersökningar (genom jord- och isborrningar) visat att ökningen av metangas i atmosfären började för ca 5 000 år sedan, vilket är samma tidpunkt då stora delar av Asien började konstbevattna risfält.


Anmäl
2016-01-11 23:33 #8 av: Gen

#7 Det var ju en kul teori.

Gräs binder minimalt med koldioxid, och inte i jorden (förstår inte hur du menar där). När gräset bryts ned frigörs kolet och blir till koldioxid igen, förutom vid ofullständig förbränning, som vid idisslande, då metan bildas. Korna konverterar alltså delvis kolet i gräset till metan, som är en 25 gånger värre växthusgas. 

För att kunna ha fler gräsbetande djur avverkas dessutom skog, vilket har en direkt negativ inverkan på den koldioxid som är uppbundet, då skog binder mer koldioxid än gräs. 

Ris står som sagt för 11% av metan-utsläppen, idisslande djur för 32%. 

Anmäl
2016-01-12 17:01 #9 av: ManU77

#8 Det var ju en kul teori.

Gräs binder massor med koldioxid, särskilt om det betas på ett smart sätt.

Det gräs som betas stöter bort en del av sitt rotsystem för att inte behöva underhålla lika mycket massa då den gröna delen inte är lika stor längre och därmed inte heller lika effektiv på att fånga solljus. Dessa rötter blir sedan till föda för en hel del mikroorganismer i marken och bryts så småningom ner till ny jord. Denna nya jord innehåller kol och därmed har gräset lagrat kol som tagits från atmosfären.

Vi har i detta land mer än gott om betesmarker för att föda upp betydligt fler djur än vi har idag. Det gäller bara att utnyttja de marker som finns på ett smartare och effektivare sätt. Varför inte låta djuren beta i skogen, som de gjorde förr i tiden?

En hel del av gammal åkermark är idag täckt av planterad skog. Kanske kan det vara värt att restaurera en del av dessa marker tillbaka till bete?

Det är heller inte bara i vårt avlånga land som det kan vara värt att titta närmare på gräsbetande djur som en lösning på klimatproblematiken. Särskilt ökenområden i Afrika, Nord- och Sydamerika, och Australien kan vara intressant att titta på. På dessa platser, kanske främst i Afrika och Australien, är arbetet med att regenerera gräsmarker redan igång med goda resultat. Detta gör man med främst idisslare som verktyg. Det är rent otroligt hur man med hjälp av dessa djur kan göra så stor nytta för världen. Inte bara blir det ett riktigt effektivt sätt att binda kol i markerna igen, det blir även ett sätt att producera mat och förhindra svält, samt även skydda mot både översvämningar och torka.

Nej, vi ska inte producera mindre mängd kött. Vi ska kanske till och med öka produktionen. MEN, vi måste se till att det sker på rätt sätt. Då kommer vi kunna göra stor skillnad för klimatet samtidigt som större delen av världens befolkning kan äta sig mätta.

Anmäl
2016-01-12 19:56 #10 av: Gen

Men det är ju för tossigt. Har du någon länk där man kan lära sig lite mer om det du beskriver?

Kossornas negativa inverkan på klimatet är ett väletablerat faktum.

Här har du en lättsam sammanfattning av kons destruktiva kraft på miljön: http://www.independent.co.uk/environment/climate-change/cow-emissions-more-damaging-to-planet-than-co2-from-cars-427843.html

Och om du vill förkovra dig mer i den 400-sidiga  FN-rapporten de hänvisar till: http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.HTM

Lite citat:

"Livestock are responsible for 18 per cent of the greenhouse gases that cause global warming, more than cars, planes and all other forms of transport put together."

"The livestock sector is by far the single largest anthropogenic user of land. The total area occupied by grazing is equivalent to 26 percent of the ice-free terrestrial surface of the planet. In addition, the total area dedicated to feedcrop production amounts to 33 percent of total arable land. In all, livestock production accounts for 70 percent of all agricultural land and 30 percent of the land surface of the planet. Expansion of livestock production is a key factor in deforestation, especially in Latin America where the greatest amount of deforestation is occurring – 70 percent of previous forested land in the Amazon is occupied by pastures, and feedcrops cover a large part of the remainder. About 20 percent of the world’s pastures and rangelands, with 73 percent of rangelands in dry areas, have been degraded to some extent, mostly through overgrazing, compaction and erosion created by livestock action. "

"The livestock sector accounts for 9 percent of anthropogenic CO2 emissions. The largest share of this derives from land-use changes – especially deforestation – caused by expansion of pastures and arable land for feedcrops. Livestock are responsible for much larger shares of some gases with far higher potential to warm the atmosphere. The sector emits 37 percent of anthropogenic methane (with 23 times the global warming potential (GWP) of CO2) most of that from enteric fermentation by ruminants. It emits 65 percent of anthropogenic nitrous oxide (with 296 times the GWP of CO2), the great majority from manure. Livestock are also responsible for almost two-thirds (64 percent) of anthropogenic ammonia emissions, which contribute significantly to acid rain and acidification of ecosystems."

Anmäl
2016-01-12 23:50 #11 av: ManU77

Allt det du citerar är just det jag skrev tidigare... bara utsläpp och ingen hänsyn tas till hur koldioxid tas från atmosfären och binds i markerna igen.

Det finns studier på hur just gräsbetande djur, om de sköts på rätt sätt, restaurerar gräsmarker och binder kol i jorden igen. En arbetsgrupp sitter i FN's regi och jobbar med detta, så FN är inte omedveten om det.

Mycket av siffrorna i uträkningarna kommer dessutom från industriellt uppfödda djur, vilka har en helt annan effekt på miljö och klimat än gräsbetande djur. T ex är övergödslingen ett stort problem inom industriell uppfödning eftersom djuren hålls på små ytor under lång tid. Det är däremot inte ett problem alls bland de betande djuren då dessa flyttar på sig så pass ofta att ingen övergödning hinner ske.

Problematiken ligger alltid, 100 % av gångerna, i hur vi människor sköter dessa djur. Aldrig i djuren själva. Detta blir rätt uppenbart när man tar i beaktande att det historiskt sett funnits så ofantligt många fler av dessa betande djur utan att något klimathot uppstått. Idisslarnas utsläpp av diverse klimatgaser ingår alltid (så länge de får utlopp för sitt naturliga beteende) i ett kretslopp. Fossildrivna fordon däremot, de släpper ut klimatgaser som legat lagrade i ofantligt lång tid och bidrar inte alls till någon inlagring. Dessa klimatgaser ingår inte alls i det naturliga kretsloppet. De ska således inte heller jämföras som om källan inte spelar någon roll.

Avskogning för odlande av djurfoder är negativt, där håller jag med. Återigen är det den industriella modellen det är fel på, inte djuren i sig. Det är industrin som vill åt spannmål och soja för att kunna ge djuren så de växer fortare. Att de sedan blir sjuka av det och att det inte är klimatmässigt hållbart verkar industrin fullständigt skita i.

Detta dokument tar upp metanfrågan på ett upplysande sätt:

savory.global/assets/docs/evidence-papers/2015-methane.pdf

Mer info kan du läsa här:

savory.global/assets/docs/evidence-papers/portfolio-of-findings.pdf

savory.global/assets/docs/evidence-papers/holistic-management-overview.pdf

savory.global/assets/docs/evidence-papers/restoring-the-climate.pdf

http://www.regeneratinggrassland.com/

Dessa är riktigt bra:

https://www.youtube.com/watch?v=wgmssrVInP0

https://www.youtube.com/watch?v=rhDq_VBhMWg

https://www.youtube.com/watch?v=Nox3jw89jHE

https://www.youtube.com/watch?v=3VVaTk1nBik

https://www.youtube.com/watch?v=1iX2t1Ejwog

https://www.youtube.com/watch?v=rhDq_VBhMWg

https://www.youtube.com/watch?v=uEAFTsFH_x4

https://www.youtube.com/watch?v=QxPNPXbVtfI

Anmäl
2016-01-13 01:02 #12 av: VildaVittra

#10 "Kossornas negativa inverkan på klimatet är ett väletablerat faktum."

Nej, det är en väletablerad teori. En teori som också har en opposition, som även den stödjer sina teorier på vetenskapligt underlag. 

En gigantisk krater i teorin om att idisslare är klimatbovar är att det fanns många gånger fler idisslare tidigare och trots detta var metannivån i atmosfären lägre. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2016-01-13 22:51 #13 av: Gen

Om något är talande för den här Allan Savory är det ju just bristen på vetenskapligt underlag. Det är inte svårt att hitta kritiken, det räcker att googla "Allan Savory" och klicka på länkarna som inte är från han själv. 

Här är den första som kommer upp: http://www.slate.com/articles/life/food/2013/04/allan_savory_s_ted_talk_is_wrong_and_the_benefits_of_holistic_grazing_have.html

Den här review-artikeln var heller inte svår att hitta: http://www.hindawi.com/journals/ijbd/2014/163431/

"Contrary to claims made that HM will reverse climate change, the scientific evidence is that global greenhouse gas emissions are vastly larger than the capacity of worldwide grasslands and deserts to store the carbon emitted each year"

Bifogar en bild som finns på diverse bloggar, på hur antalet djur såg ut på 1500 talet jämfört med nu (det fanns alltså inte fler idisslare tidigare som jag sett er idogt hävda på andra ställen också). 

Uppskattningarna från 1500-talet är tagna härifrån : http://www.cserge.ac.uk/sites/default/files/gec_1994_06.pdf

Och från nutid härifrån: http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10584-008-9506-x

Jag försökte verkligen vara ärlig och pröva tanken, "kan det vara så att den samlade vetenskapliga bedömningen är felaktig, och den här Allan Savory är ett ensamt geni". Men jag tyckte en av bloggarna sammanfattade problemet : Where is the data?

Allan berättar om sin syn på vetenskap i en intervju från 2000: "You’ll find the scientific method never discovers anything. Observant, creative people make discoveries. But the scientific method protects us from cranks like me.

Sista meningen är ju onekligen klarsynt.

Anmäl
2016-01-13 22:58 #14 av: Gen

Eftersom han har ett TED talk som man oundvikligt hamnar på kan vi väl använda TEDs egna kriterier för att skilja på bra och dålig vetenskap: 

Marks of good science:

  • It makes claims that can be tested and verified.
  • It has been published in a peer reviewed journal (but beware … there are some dodgy journals out there that seem credible, but aren’t).
  • It is based on theories that are discussed by and argued for by many experts in the field.
  • It is backed up by experiments that have generated enough data to convince other experts of its legitimacy.
  • Its proponents are secure enough to accept areas of doubt and need for further investigation.
  • It does not fly in the face of the broad existing body of scientific knowledge.
  • The proposed speaker works for a university and/or has a PhD or other bona fide high level scientific qualification.

- Allan misslyckas på samtliga punkter.  

Marks of bad science:

  • Has failed to convince many mainstream scientists of its truth.
  • Is not based on experiments that can be reproduced by others.
  • Contains experimental flaws or is based on data that does not convincingly corroborate the experimenter’s theoretical claims.
  • Comes from overconfident fringe experts.
  • Uses over-simplified interpretations of legitimate studies and may combine with imprecise, spiritual or new age vocabulary, to form new, completely untested theories.
  • Speaks dismissively of mainstream science.

- Allan lyckas på samtliga punkter. 

Typiskt exempel på Ideas not worth spreading

Anmäl
2016-01-14 00:06 #15 av: ManU77

#13 Och ändå får han resultat världen över.

Han har med rätta kritiserat den vetenskapliga metoden ett flertal gånger. När man testat hans hypoteser har man, som så många gånger tidigare i den vetenskapliga världen, testat något helt annat.

Savory's Holistic Planned Grazing är en modell som kontinuerligt anpassas när förhållanden kräver det. De studier som gjorts har alla varit helt statiska, dvs även om förhållanden i naturen kräver en förändring fortsätter man som tidigare. T ex, man kanske delar upp betesmark i 20 mindre hagar, buntar ihop alla djur i en hage i taget och flyttar dem sedan efter ett förplanerat mönster. När saker och ting händer fortsätter man enligt den plan man gjort istället för att modifiera och förändra planen. I slutändan får man därmed dåliga resultat.

Holistic Planned Grazing tar däremot hänsyn till dessa förändrade förhållanden, gör nödvändiga justeringar och får därmed resultat som dessa kritiska vetenskapsmän bara kan drömma om.

Om han nu hade varit en ensam gammal dement gubbe som gormade på om sina teorier utan uppbackning, ja då hade kritiken varit befogad. Nu är han inte ensam, inte dement och han gormar inte... men gammal är han definitivt. Det finns en uppsjö med lantbrukare världen över som använder hans metoder med gott resultat. En av de mer kända och spännande att lyssna på är Gabe Brown från North Dakota i USA. Det finns massor med föreläsningar med honom på youtube. Hans gård har man dessutom studerat via ett universitet från samma område. När man mäter organiskt material i hans marker har de ökat ordentligt de senaste 15 åren. Det är detta organiska material som innehåller inlagrat kol. Förklara bort det om du kan! :-) Även Joel Salatin, en annan välkänd ekobonde, förespråkar Savory's idéer. Och Darren Doherty, en välkänd herre inom permakultur-världen, är även han med i den ständigt ökande skaran av förespråkare.

När en person kommer med en idé som kullkastar ett vedertaget paradigm kommer den personen kraftigt kritiseras och våldsamt bekämpas av människor som har investerat hela sitt yrkesverksamma liv i detta paradigm. Men det betyder inte att personen ifråga har fel... nödvändigtvis. Som Savory gärna berättar tog det över 200 år från att det först visats, för brittiska flottan att inse att skörbjugg kan förebyggas med juice från citrusfrukter. Så lång tid kan det alltså ta att ändra människors åsikter, även när det finns solida bevis och det dessutom inte krävs stora resurser för att åstadkomma en förändring. När det gäller Savory har han redan bevisat att det ligger något i det han säger. Resultaten på markerna talar sitt tydliga språk.

Om vetenskapen säger en sak, men verkligheten en annan... är det då vetenskapen eller verkligheten vi ska lita på?

Anmäl
2016-01-14 07:39 #16 av: Gen

vetenskap är det sätt vi har att studera verkligheten

Anmäl
2016-01-14 09:24 #17 av: ManU77

#16 Ja, men när vetenskapliga metoder inte räcker till måste vi kunna lita till verkligheten.

Anmäl
2016-01-14 15:04 #18 av: Gen

vetenskap är metoden att gå från anekdoter till kunskap, dvs en allmängiltig beskrivning av verkligheten istället för en personlig upplevelse av hur saker ligger till. 

Anmäl
2016-01-14 15:47 #19 av: ManU77

#18 Absolut, men vetenskapliga metoder har brister. Ibland kan inte vetenskapen förklara det som bevisligen händer i verkligheten. Vetenskapen är ofta kantig och oflexibel, medan verkligheten kan vara väldigt dynamisk och komplex.

När vetenskapen säger att något är omöjligt, och detta omöjliga sedan händer i verkligheten, tenderar i alla fall jag lita mer på verkligheten än vetenskapliga teorier och förklaringsmodeller.

Det finns dessutom mängder med "vetenskaplig sanning" som i själva verket är antaganden som aldrig bevisats vetenskapligt. Inom näringslära och hälsa är det förvånande ofta just gissningar som ligger till grund för det man påstår vara vetenskapligt bevisat.

Anmäl
2016-01-14 22:11 #20 av: Gen

Man får tro på vad man vill, men man kan inte förvänta sig att andra ska vara intresserade, och riktigt hemskt blir det när man lurar andra att göra helt sjuka saker - som att skjuta 40 000 elefanter eller förstöra miljön med fler kor

Anmäl
2016-01-14 22:45 #21 av: ManU77

#20 Att skjuta en massa elefanter var vetenskapligt bevisat rätt åtgärd. Savory hade stöd av ett helt gäng andra vetenskapsmän i det fallet. Där har du ett skolexempel på när vetenskapen hamnar fel. Idag ångrar han det djupt.

Miljön förstörs inte av fler kor, så länge de föds upp på rätt sätt. Istället är de lösningen.

Riktigt hemskt blir det när ignoranta människor litar blint på vetenskapen trots dess brister, särskilt när verkligheten visar något helt annat.

Anmäl
2016-01-14 23:13 #22 av: Gen

nu har du kommit med en massa påståenden om verkligheten och använt diverse anekdoter som belägg. Har du något mer?

Anmäl
2016-01-15 00:03 #23 av: ManU77

Jag kan inte begära att du ska titta på klippen jag länkat, men jag vill i alla fall uppmana dig att göra det. En del av föreläsningarna är med vetenskapsmän.

Detta är del 1 i en föreläsning på 7 delar. Där finns både statistik och bilder på vilka resultat metoden får. Anekdoter visserligen, men verklighet.

https://www.youtube.com/watch?v=B_aNd98lzSU

Anmäl
2016-01-15 19:12 #24 av: Gen

#23 Anekdoter visserligen, men verklighet.

Med tanke på att Allan har hållit på sedan 70-talet med de här stolligheterna så tycker jag det är rimligt att kräva mer än anektoder. Det är inte som att det är svårt att testa. 

Länka ex gärna till en granskad publikation som visar det du tidigare nämnde "Gabe Brown från North Dakota i USA. [...] Hans gård har man dessutom studerat via ett universitet från samma område. När man mäter organiskt material i hans marker har de ökat ordentligt de senaste 15 åren." så ska jag kolla. 

I sak så håller vi med varandra, det är klart det vore bättre om öknar blev till grässlätter. Fler kor leder dock inte till det. Bästa sättet att reducera overgracing är inte så svårt att lista ut, och man behöver inte göra det krångligare än så. Men det är inte så svårt att förstå var viljan att både ha kakan och äta den kommer ifrån. Men du har inte ett bättre case än klimatförnekare överlag. 

Anmäl
2016-01-15 20:43 #25 av: ManU77

Kommer det spela någon roll för dig om jag redovisar en studie som bekräftar det jag påstått om Allan Savorys metoder? Kommer två studier göra skillnad? Eller tre? Jag tror inte du kommer ändra dig oavsett hur många studier jag kommer med. Du har bestämt dig för din åsikt och kommer, precis som vetenskapsmännen ofta gör, våldsamt motstå ny kunskap.

Problemet med overgrazing är inte antalet djur, utan den tid de stannar på en plats. Detta är visat av Andre Voisin, en fransk vetenskapsman verksam under tidigt 1900-tal, tror jag.

Om du verkligen vill kan jag försöka leta reda på Gabe Browns studier, men jag kommer inte ihåg vad universitetet hette. Det organiska materialet ökade från strax under 2 % till nästan 8 % på dessa 15 år, vilket enligt vissa vetenskapsmän ska vara helt omöjligt. Återigen står vetenskap och verklighet i konflikt med varandra. Ska som sagt försöka hitta den... om du vill.

Anmäl
2016-02-23 10:54 #26 av: Dudeson

Med tanke på;

" – Det blev enklare att tala om metan när det mest handlade om jordbruket. Att hålla nere koldioxiden genom att minska användningen av fossila bränslen är mer obekvämt att sälja till väljarna...."

Mat behöver alla och många av oss som bor på landet behöver pendla med bil till jobbet då det saknas allmänna kommunikationsfärdmedel.

  Är det en självklarhet att behöva flyga till  exempelvis Thailand på semester och krydda sitt liv med ytterligare två weekendflyg till ngn "chic" storstad under samma år. Inget ovanligt hos mina arbetskamrater fast man undrar ju ifall man måste flyga någonstans/flera gånger varje år? Mat och att kunna ta sig till sitt jobb kan jag köpa men man borde börja se var man ska börja få ned utsläppen.

Anmäl
2016-02-23 11:17 #27 av: VildaVittra

#26 Den största miljöfaran i vår tid är folks egoism. Förr skötte man om sin mark för sina efterkommande skulle kunna nyttja den också, av idag handlar allt om en själv.
Dessa som tar bilen till jobbet som ligger bara ett fåtal kilometer bort, eller som åker som jojos till länder runt jorden är fullt medvetna om att det inte är bra för miljön, men de motiverar det med "Men JAG vill...".

Jag har inget emot att ta drömresan någon gång, jag har inget emot att man flyger hem till ens hemland när någon ligger för döden/ska gifta sig, jag har inget emot att sjuka reser utomlands för att må bättre ett tag, men vad jag har något emot är när man reser bara för att man kan. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.