07. Biologisk mångfald

spruta bort symtomen

2009-06-14 11:11 #0 av: Bjornen

I de flesta odlingar både kommersiell och hemträdgården drabbas ibland av olika sjukdomsangrepp, insektsangrepp eller ogräsinvasioner. Oftast är det ett symtom på att jorden eller växterna inte mår bra. En orsak kan vara vädret och att man odlat olämpliga grödor efter väderförhållanden. Detta är svårt att förändra och då kan det enda sättet att rädda skörden vara att spruta med olika preparat. Men dessa behöver inte alltid vara giftiga utan ibland kan man stärka växterna eller använda biologiska preparat. Det man bör tänka på istället är att kanske välja lämpligare växter.

Utom vädret så kan det visa på att det är någon brist i jorden eller andra orsaker. Om varje angrepp sprutas bort så upptäcks inte orsaken till problemen utan det "botar" bara symtomen.  En klok och kunnig ekologisk odlare försöker komma underfund med orsaken och försöker rätta till orsaken och inte symtomen. Det kan vara en obalans i näringen i jorden och då kan lätt vissa ogräs bli dominanta ex.vis bergssyra, åkerviol och åkerspärgel. Många växter som mår dåligt fär en högre halt av sockerarter som gör dem inressantare för diverse skadedjur. Detta gäller särskilt bladlöss som helst angriper dåliga plantor och där förökar sig i större utsträckning. En vanlig orsak är torka, hårt uppbindna träd (strypning) eller för mycket kvävetillförsel. En kunnig och observant upptäcker skadorna tidigt och ingriper mot orsaken och inte i första hand mot symtomen.  

Anmäl
2009-06-14 11:27 #1 av: Tom-B

Ett bra biologiskt gödselmedel är nässelvatten. Och jätteenkelt att tillverka själv.

När man rensar bort nässlor från olämplig plats (alla platser behöver inte vara olämpliga, nässlor gynnar fjärilar bl a), lägg ett antal i en hink, häll på med vatten och låt stå i en vecka. Späd nässelvattnet till ca 10-15 %, och man har ett strålande och naturvänligt gödselmedel.

När man slår gräsmattan, använd gräsklippet att lägga runt det planterade eller sådda. Det ger växtnäring, gynnar maskarna, ökar mullhalten i jorden och hindrar annat som man inte vill ha att växa upp.

Bladlöss bekämpas med naturvänligt såpvatten.

Några enkla grejer som fungerar!

//Tom

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-06-14 11:38 #2 av: Bjornen

Nässlor har två effekter nämligen gödsling (kväveinnehållet) och höjer växternas motståndskraft och stärkande (kisel). Använd dock inte blommande honplantor som kan ge fröplantor.

Såpvatten fungerar genom att bladlössen kvävs (då deras andningsorgan trakeer täpps till).

Anmäl
2009-06-14 23:31 #3 av: JanLindgren

Hej!

Ett sätt att undvika besprutning av potatis är att skörda den innan den är färdigutvecklad. Smaken är då inte färdig och skörden blir låg. Så gör "ekologiska" odlare. Det blir en dyr potatis som har orsakat förhöjda koldioxidutsläpp per kilo skördad potatis. Gå gärna in på scb:s site och jämför skörden för "ekologiskt" och konventionellt odlade grödor.

MVH

Jan

Anmäl
2009-06-15 16:32 #4 av: Bjornen

För att minska risken för svampangrepp på potatis är att sätta dem lite senare och då är de inte mottagliga för smitta när sporerna sprids som bäst. Sen sättning betyder också senare skörd men inte för det behöver skörden bli mindre. Men eftersom priset på potatis är  lägre ju senare på säsongen lockas många att skörda för tidigt. I min växtzon är sättning av potatisen lagom vid midsommartiden och ofta 3-4 veckor senare än andra. En normal sommar ger väl så god skörd vid sen sättning (kanske till och med högre då jordtemperaturen är lite högre och tillväxten blir intensivare som i sig hämmar svampangrepp.) Vid tidig nattfrost kan dock skörden bli mager.

Anmäl
2009-06-15 18:02 #5 av: JanLindgren

Hej!

Enligt officiell, svensk statistik så är den "ekologiska" matpotatisskörden per hektar hälften av den konventionellt odlade. Det visar ganska tydligt att den "ekologiska" potatisodlingen inte fungerar särskilt bra. Det spelar naturligtvis inte någon större roll vid husbehovsodling där det är lätt att dubbla arealen. Dessutom måste man ha utbildning för att få använda växtskyddsmedel.

MVH

Jan

Anmäl
2009-06-15 18:40 #6 av: Bjornen

Behörighet krävs för att köpa och använda bekämpningsmedel klass 1 och 2.  För klass 3 behövs ingen behörighet eller utbildning, men dessa används mest hos husbehovsodlare (enda tillåtna).

Den ekologiska odlingen är på stark frammarsch och det tar ett tag för att lära sig effektiv odling och statistiken kanske inte är riktigt rättvis. Jag tror att gödslingen har större betydelse för storleken av skörden och konventionell odling gödslas normalt mera än ekologisk odling. Ökad kvävegödsling innebär mindre motståndskraft och det kan därför ge mera sjukdomar.

Anmäl
2009-06-15 23:11 #7 av: moondancer

#5 Ja, avkastningen hos ekologisk odling är mindre än hos konventionell odling, vilket ger högre koldioxidutsläpp per hektar. Men i det här fallet är koldioxiden inte det värsta för miljön.

Bekämpningsmedel påverkar inte bara skadeinsekterna, utan även andra insekter. Ofta också maskar, sniglar och andra djur som lever på åkrarna. Dessutom drabbas rovdjur och växtätare av dessa gifter. (Se bara hur DDT påverkade örnar).

Gödningsmedel läcker ut, och leder till övergödning i sjöar, vattendrag och hav. Detta leder i sin tur till syrefria bottnar och minskat djurliv.

Anmäl
2009-06-16 01:29 #8 av: JanLindgren

Hej Olle!

Som du fömodligen vet så sker det inte något extra läckage när man använder mineralgödsel. Det är en gammal myt. Även "ekologiska" odlare använder mineralgödsel. Däremot så sker det en hel del läckage från naturgödsel. Näringen i naturgödsel mineraliseras inte alltid när växterna behöver det. Ibland mineraliseras det så sent att man redan skördat. Självklart ska vi utnyttja naturgödseln men eftersom den innehåller fel proportioner av närng så bör du komplettera med lite kväve. Naturgödsel är ett så stort problem att man inom många områden maximerat djurantalet per hektar.

Kväve är inte ett särskilt stort problem i naturen. Däremot så är ett överskott av fosfor i sjöar och hav ett allvarligt problem. Cyanobakterier kan binda luftkväve så även om vattnet är kvävefritt från början så blir det kväverikt  efter sommaren. Är du bekymrad över kväveutsläpp så är vedeldning ett stort problem.

Det är inte bara den låga skörden hos "ekologiska" odlare som är ett problem. De använder oftast mekaniska bekämpningsmetoder för att försöka stoppa ogräs. Det gör att det släpps ut mer koldioxid både från maskiner och jord. Det diskuteras ett förbud mot att bearbeta mulljordar mekaniskt. Jorden förstörs när man bearbetar den för mycket genom oxidation och erosion. Målsättningen måste vara ett plöjningsfritt jordbruk.

När det gäller växtskyddsmedel så är jordbrukarna mycket duktiga på att undvika skador. DDT är ett lite missvisande exempel trots att det räddat miljontals liv. Jag vet inte om du gått utbildningen för att få tillstånd att använda växtskyddsmedel. Jag har naturligtvis gjort det. Kunskap är viktigt. Du har kanske några bra exempel på  stora skador av moderna preparat?

MVH

Jan

Anmäl
2009-06-16 07:27 #9 av: Bjornen

Vid all spridning av gödsel sker förluster. Det gäller även mineralgödsel om än oftast mycket litet. Största förlusten kan ske vid spridning av färsk naturgödsel. Vid sämsta spridning av färsk naturgödsel kan så mycket som hälften av kvävet försvinna till luften.  Lufttemperatur, luftfuktighet, hanteringssätt, sol och vind samt spridningshöjd spelar stor roll för läckagets storlek. Samma förhållande gäller även för mineralgödsel och konstgödsel.

Moderna metoder och teknik kan minska förlusterna. Mycket av den gamla gödselhanteringen medförde onödiga näringsförluster. Men den småskaliga hanteringen och de ännu viktigare användningen av torv (granris, ärglera) för att uppsamla all urin innebar avsevärt mindre läckage vid källan. Det höga kolinnehållet innebar mycket mindre läckage även vid senare hantering. Det är egentligen den storskaliga hanteringen enligt gamla metoder som ger störst läckage. Man har uteslutet de metoder och sätt att bevara näringen, vilket gör att man får stora näringsförluster. Ofta blir det fel när man gör storskalighet av äldre småskalighet. Storskalighet kräver ny teknik och nya metoder. Det fungerar inte med storskalighet och gamla synsätt. Ofta är kunskapen för dålig av användarna som inte förstår helheten. De gamla användarna hade svårt att förklara varför de gjorde på ett visst sätt men det hade utvecklats under lång tid och gav små förluster.  

En av de första förbjudna bekämpningsmedlen var nikotin, men ändå använder så många det frivilligt på sig själv.

Plöjning betyder näringsförluster men ett plöjningsfritt jordbruk går inte att använda. På vissa jordar fungerar det bra men inte på de tyngsta jordarna. Ett mera varierat växtinnehåll på jordarna innebär att vissa växter (t.ex. tistel) tillför nya näringsämnen från djupare jordlager. Ogräsfriare grödor innebär därför ett ökat behov av djupplöjning. Gamla metoder innebar att olika växter gjord nytta på åkern även fast de var ogräs. Ett nytt synsätt att man ska acceptera en viss mängd ogräs ger mindre näringsläckage och även mindre och lättare angrepp av skadedjur och sjukdomar.

Vid stora ogräsproblem nyttjades trädan och genom en felaktig jordbrukspoitik tillkom de obligatoriska trädan. Det var dock ingen riktig träda utan ett effektivt sätt att föröka ogräsmängden som avsågs att skulle sprutas bort. Det gamla synsättet att jorden skulle vila är inte lämpligt men en rätt skött träda är ett effektivt sätt att minska ogräsproblemen. Idag är det ett vanligt sätt att snabbt harva och så åkrarna. En gammal metod var att harva åkrarna gärna flera gånger med ett antal dagars mellanrum, vilket gjorde att många ogräsfrön grodde och förstördes. Tyvärr sker inte detta i någon större utsträckning som ogräsbekämpningsmetod. Visserligen ger harvningen en ökad näringsläckage men klok gödsling minskar detta. Kanske något mera energiåtgång vid jordbearbetning men behöver inte vara så.

Samodling av olika grödor ger minskade ogräsförekomst, mindre sjukdomar och mindre gödselbehov. I t.ex. äppelodlingar kan vitklöver vara den enda gödselmedlet. Användning av ettåriga klöverarter ger bra skydd mot näringsläckage och gödslingseffekt. Man måste återgå till en vettigt växlingsbruk som ger ökande mindre ogräs och mindre skador av insekter och sjukdomar. Användning av växter med starka dofter som förvirrar insekter ger också ett bättre skydd.

Ett vettig användning av ny teknik och gamla metoder och tankesätt ger högre skördar och ett mera långsiktig produktion. Produktionen kan inte mätas bara ett år i taget. Man ska inte förkasta gamla metoder utan ta tillvara dem och kanske modiefera dem efter dagens teknik och modern kunskap. En tid ansågs alla gamla metoder vara bara gammalmodiga och förlegade. Därför har mycket kunskap gått förlorad genom århundranden. Gammal kunskap behöver inte uppfinnas igen utan använd den medan den finns kvar. Mycket av den gamla kunskapen kunde inte förklaras men den hade utvecklats under århundraden.  

 

Anmäl
2009-06-16 12:52 #10 av: JanLindgren

Hej!

För att förstå vad plöjningsfri odling innebär så är det bra att läsa denna artikel.

http://research.wsu.edu/images/NOTill.pdf

Artikeln ger också lite siffror på hur lång tid naturen behöver för att tillverka ett matjordslager och hur snabbt olämplig odling kan förstöra det.

MVH

Jan

Anmäl
2009-06-20 15:10 #11 av: Carlo

Jag använder Guldvatten...:)

Vatten och urin..=)
och använder "E-jord" (Ekologisk jord..)

Hälsningar,
Carlo
Följ mig på instagram: andrethenoble
Medarbetare på choklad.ifokus.seblodgivning.ifokus


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.